farmorbimbloggar

Ännu en arbetsvecka har jag bakom mig. Det har varit en bra arbetsvecka. Bara kväll men ändå.

Fick en blomsterbukett av min flicka. Jättefin. Hon hade bundit den själv

Igår fredag var vi  till Umeå. Det gick bra.

Idag har jag tagit fram julpyntet. Ljusstakar och sånt. Jag tror det är första gången som jag lyckas före 1:a advent.

Jag har också för första gågen sökt och fått ledigt på julafton.  Så får vi väl se vad den ledigheten innebär.

Så har då ännu några veckor gått. Har just avslutat min nattvecka. Det har gått bra. Inte så kul att vakna och se att det har kommit mycket snö. Blötsnö dessutom.  Snart är det dags för 1:a advent. För första gången på många herrans år så ser jag fram emot att julpynta. Jag är också sugen på att fara någonstans. Lappsjuka kallas det väl när man vill ut och se annat. Det är ju nu ett år sedan jag och flickorna (Anna och Anjelika) höll på att bli strandade i Stockholm. Men det gick bra. Flickorna kom så småningom iväg med sitt flyg och jag hade turen att komma på den första och enda bussen in till Stockholm så jag kunde ta mig tillbaka till Vilhelmina.  Tänk att bo så att man är beroende av allmänna kommunikationsmedel för att ta sig till sitt arbete. Därför känns det tryggt att kunna promenera mellan jobben.

Ny arbetsvecka på gång, och den slutar egentligen inte förrän söndag kväll, så den blir lång. Ute är det nollgradigt och ser grått ut. Inte inspirerande. Det har varit alla helgons helg, fast det har inte jag märkt eftersom jag legat framför TV,n. Allt verkar då ha varit lungt även ute i samhället. Tyst från barnen och det brukar betyda att allt är bra. Kan förståss även betyda att telefonkortet är tomt, fast nu vet jag att så inte är fallet.

Den fasta telefonen är trasig och  ny behöver införskaffas. Är det lönt idag att ha en fast telefon. Man ringer rätt mycket för den fasta abbonemangskostnaden. 

Nu till verkligheten. Arbetet börjar snart. Det känns rätt ensamt att arbeta kväll och gå emellan jobben.