farmorbimbloggar

Dags igen att avsätta några minuter för min öppna dagbok. Vad har hänt sen sist. Jag har jobbat och det har varit Åsele marknad. Kul. Detta med marknad är nästan mer tradition för oss än vad jul är. Vi har besökt  Åsele marknad ända sen jag var i 20-års åldern och nu har vi även lärt upp våra barn, som i sin tur lärt upp sina kompisar.

Vi har även varit till Skellefteå i mening att hjälpa till med golvrivning i huset som sonen och hans sambo har. Jag har väl i alla fall  "legat å".

Mina svagheter har blivit fler. Ja jag menar inte de svagheter som det innebär att  t ex inte vara praktisk, utan de svagheter man inte kan motstå.  Jag har haft tre svagheter - nu har jag fyra.  Underbara blå ögon.

När jag går mellan mina olika jobb eller bara är på väg någonstans så går jag snabbt. Jag är väl något av en visa har jag förstått av en del kommentarer. Men vad tusan - gå och söla det är inte min grej. Sen så är jag väldigt bortkopplad från omgivningen på något sätt - det är mitt sätt att vila. Att rensa och nollställa inför nästa uppdrag. Idag var jag så nollställd att jag gick förbi min egen dotter utan att se henne.  Ja ja  jag är hemsk. En kväll för ett tag sen skulle hon hämta mig efter jobbet, men var lite sen, så när hon  kom funderade jag lite försiktigt om hon hade glömt mig. Det hade hon. Hur kan man glömma sin mamma? Ja det är visst lika lätt som att glömma sitt barn, vilket jag har gjort.  Nåja, bara allt ordnar sig så ska jag väl börja söka till hemmet.

Så var det dags att börja arbeta igen. Ja min semester tog ju slut för flera dagar sen men ledigheten förlängdes eftersom jag började arbeta med fyra dagars ledighet i mitt schema, men nu blir det allvar av för nu har jag arbetshelg framför mig och den är lång. Andra har nu sin semester framför sig men för vår familj så innebär det att vi alla arbetar just nu. Härligt att vi har arbete.

Vad har jag mer framför mig. Jo i slutet av månaden - nej i börja av nästa månad så ska min fina lilla sondotter döpas. Hon ska döpas till Bella Iris Margareta. Skall kallas Iris.  (notera understrukningarna)  Hur gör man? Hjälp det är ju 21 år sedan jag döpte någon av mina, och då var det minsann inget ståhej. Vi döpte våra barn för att de skulle bli med i Svenska Kyrkan. Är det så nu, eller ? Jag får ta hjälp av min dotter. Hon är mera haj på detta med barn än jag numera.