Mors dag

Det sägs att det är mors dag. Vad betyder det? Är det en dag då jag kan göra som jag vill, eller är det en dag som jag ska bli bortskämd på? Jag vet inte svaret, jag har inte märkt någon skillnad.

Med tanke på alla morsgratulationer  måtte jag ha räknat fel på min barnaskara. Nä nu ska jag vara rättvis. Mina barn brukar nog komma ihåg mig. Själv så är jag inte van att fira varken morsdag eller någon annan dag heller. Det förekom inte hemma, och jag kan inte minnas att vi fick rita några mors/farsdagskort i skolan heller. Nu för tiden ska ju allt firas. Det är bara ett jippo. När jag (vi) slutade skolan så åkte vi hem för dagen därpå skulle man börja göra nytta. Rosor, herre gud jag hade väl inte sett en ros förrän jag blev vuxen.

Nä, julklappar, födelsedagspresenter  etc. det har det inte varit tal om. Har det påverkat mig.? javisst. Jag kan jämföra med min syster. Hon har känt att hon velat ge sina barn allt hon inte fick, medan jag tyckt att man behöver inte allt.

Nu står jag inför min semester. Få se vad jag hittar på. Vid fint väder sittter jag väl på verandan och läser kärleksromaner och dricker vin. Ska göra så lite som möjligt i alla fall.  

Premiär

Idag gjorde jag vårens premiärtur på cykeln.Det tog 1.45 att cykla till Vilhelmina. Nu känns det skönt i kropp och själ. Nåja i själen kanske, men kroppen känns mest som om den vore överkörd. Det kan väl inte vara slut med tanten?

Cykel n är idag ett måste för alla barn. Herregud de får väl cykel innan de kan gå. Jag har nu min andra cykel och den köpte jag för 11 år sedan inför Tjejtrampen i Stockholm  för 11 år sedan. Min andra cykel på 58 år.  Ja, jag har väl inte direkt förnyat något annat heller i mitt liv. Det ser trist ut när man sätter det på pränt. Ska kanske låta bli att färga håret och låta det gråa ta över helt och hållet.

Nej... aldrig

Allt som förrut

Så är allt sig likt. Det gick dåligt för Sverige i Melodifestivalen. Jag orkade bara höra halva programmet. Norge gick och vann, det är inte sig likt, Sonen med familj har rest hem. Var det så här det var för min mamma o pappa när vi kom hem över en helg. När min pappa dog (1985) så berättade mamma att när vi åkte tillbaka till Umeå efter våra besök hemma så brukade min pappa sitta i sovrummet och titta ut ända tills vi ringde och sa att vi var framme. Aldrig med ett ord att han antydde att han var orolig.  Tänk så lite man vet. 

Själv sitter jag ju här och min dotter sover framför TV:n  (vem brås hon på)  och mellansonen sover i sitt rum. Alla är visst trötta, både de som varit ut och slarvat och de som sovit framför Melodifestivalen.  Tänk på vilodagen så att du helgar den, det fick jag lära mig i söndagsskolan. Söndagsskolan var det nöje som fanns när jag var ung. Det kanske är förklaringen. En annan förklaring kan vara att det inte fanns Tv när jag var ung. TV gjorde entrê omkring  1965. Bilden var dålig, mest snöflimmer, men man satt som klistrad framför TV:n ändå.  Herregud vilka nöjen man har haft.


Barnen

Lördag kväll. Sitter här mätt och ganska trött. Sonen med familj är hemma. Min lilla sondotter är helt enkelt för underbar.  Nu börjar jag förstå de far/morföräldrar som ställer upp som barnvakter i alla lägen. Jag börjar förstå varför de "offrar" sin fritid för att återigen sköta småbarn. Jag menar när barnen blir vuxna så får man tillbaka sin tid, och jag har funderat över varför en del då när barnbarnen kommer återigen avsätter sin tid till att sköta småbarn igen. Som sagt nu med ett eget barnbarn börjar jag förstå. Återigen kommer detta att man får förståelse när man själv kommer i samma sits.

Dotterns Tamagothi har dött. Det var med fattning hon talade om detta. Han blev visst 3 år. Kanske hade hon glömt att sätta väckarn på ringning för att mata på natten - vad vet jag. 

Ikväll ska jag se Melodifestivalen. Somnar förmodligen,  det är någonting med TV:n , (tror jag) som fungerar som sömnpiller. Tänk om läkarna kunde skriva ut en TV på recept istället för piller. Eller kan det bero på nåt annat???? Nej det måste vara TV:n

Vilken resa

Återigen här framför datorn med några dagars ledighet framför mig.Ska väl fortsätta städa och kasta allt onödigt som samlats genom åren. Hur kan det bli så här, att man sparar och sparar allt. Om kriget kommer...... ja då kanske det är bra att ha, eller sparar man av sentimentala skäl? Hur som helst så känns det som om jag bara vill ha bort allt, allt.  Under skrotgallringen häromdan så fann min flicka sin urgamla Tamagothi (stavas det så).  Den tog hon med sig och jag funderade lite försynt vem som skulle sköta om detta "husdjur", för när hon var liten så överlämnade hon det förtroendefulla uppdraget till mig. Att mata och gå ut och rasta det lilla "djuret". Hon ställde en fråga till mig, nämligen varför jag gjorde det, och här menar jag att mina barn har en resa framför sig, när de kommer att förstå mammor. Den resan har min son nu med sin lilla dotter påbörjat. Att när man får barn får man någon som betyder mer än en själv. Varför är det så att först när man själv är förälder så förstår man sina föräldrar.  Mer om det senare. I film kallas det cliffhanger, vad kallas det i en blogg?

Igen

Hej alla läsare. Har Ni saknat mig och mina inlägg. Ja nu sitter jag här igen på lördag morgon inför en ledig helg.
Det verkar bli fint väder så jag planerar en lång promenad.  Under mina promenader så sorterar jag mina tankar,
och hämtar kraft . Jag fick en enkät från Mittuniversitetet,  Östersund där de gör en studie om långtidsfriska kvinnor inom Vilhelmina Kommun. Ska bli kul att se resultatet. Vad är det som gör att man håller sig frisk?  Kanske är mina lång-
promenader där jag tar itu med mina problem en del i det hela för mig. Sen vet jag ju att inget blir bättre om jag ligger hemma och tycker synd om mig själv.  Eller är det något jag har med med från skoltiden. Jag bodde då på skolhem och det löntes  inte att sitta och gråta för det fanns ingen som tröstade i alla fall.  Den här "monologen",  för det är väl en
monolog när man talar/skriver för sig själv,  är också en väg att se och förstå varför man har blivit som man är.
Nej solen skiner - här kommer jag. Måtte jag inte stöta på några djur.


Valborg

Fredag morgon sitter jag nu här. Igår på valborgsmässoafton såg vi på amatörteater i Lomsjökullen. Det var kul. Tänk att jag har en skådespelardotter.  Sen var det dax för mig att åka för att arbeta natt. En natt som hela tiden stördes av firande människor med biltjut och rop och skrän.  Ibland känner man sig gammal. Hur brukade jag fira valborg förrut? Minns inte, Jag kanske inte har brukat fira något speciellt. Fy, vilken tråkig människa jag alltid har varit.  Det är kanske dax att ändra på saker och ting.

RSS 2.0